Den största resan...

Vad har jag gett mig in på? Vad har vi gett oss in på? Vad är detta som kallas livet? Varför är jag här? Vad är mitt syfte på denna jord, som ibland ter sig fantastisk, och som ibland bedrar mig så. Jag sökte äkthet, men fick det motsatta. Jag sökte kärlek, men fick inget alls. Jag väntar på någon som kan säga hur jag ska leva, jag väntar på en vindpust som ger mig rätt riktning. Just nu kryssar jag i en motvind utan slut. Jag står still i en storm vars likhet aldrig skådats. Jag är beredd att göra vad som helst men inte det rätta, för det är en väg där smärtan över mina misstag alltid gör sig påmind. Jag söker en väg, ett nytt sätt att leva. Jag söker en kärlek där äkthet råder. Kan du ge mig det?.... kan du ge mig det.....

Lite "höstmörkerpoesi". Detta kan man väl säga var min debut på det poetiska området. Den handlar om, det så kallade livet, som jag brottas med stort sett varje dag. Men vad är det man brottas med?? Är det på riktigt eller är det ens känslor som tar över?? Jag kan inte alla svaren, jag är långt ifrån perfekt, ibland är leendet en mask, ibland är skrattet ett sätt att upprätthålla en god fasad. Vad kan man säga, jag är bara en människa med fel och brister, en människa som söker. En människa som vill göra den största resan, men jag är rädd för att göra den ensam. Äktheten i det jag söker är långt mycket mer värt än allt materiellt som jag äger. Jag sörjer över hur våra fasader kan ha så stort inflytande i våra liv, hur jante-lagen visar den omänskliga vägen. Men mest sörjer jag över att jag allt för ofta går jantes väg. Jag vill bara vara en enkel människa som lever ett enkelt liv där kärleken till andra människor är viktigare än allt annat på denna jord. Jag vill inte ge upp, jag vill inte bli synisk, jag vill inte bli en "vad var det jag sa"människa. Jag vill ha mitt huvud i himlen och fötterna på jorden, och mina armar utsträckta åt dem som behöver en hand att ta tag i.

Gud.... Än en gång kommer jag inför Dig. Jag skäms över saker jag gjort, jag önskar att vissa var ogjorda. Men ändå älskar Du mig, hur kan det vara så, hur kan det vara så?? Varför känns Du så långt borta men ändå så nära? Du svarar inte när jag ber, men jag ser Dig i mina medmänniskor. Jag älskar Dig, jag älskar tanken på Dig, jag älskar livet i Dig, jag älskar hur du levde Ditt liv här. Du visade den väg som vi ska gå, men se hur få som verkligen går den vägen. Jag ber att fler ska följa, jag ber att jag ska våga följa. Ta bort all människofruktan som är av ondo i mig och fyll mig med Din kärlek. Hjälp mig att inse att all själviskhet suger hårt. Hjälp mig att leva för andra, men först och främst, leva för Dig. Jag bjuder in Dig i mitt liv än en gång. Ta över. Amen.

Ibland blir jag så äcklad av att se hur våran värld är, där vi i väst lever på våra bröder och systrar, i u-ländernas, bekostnad. Ibland vill jag bara försvinna från allt, vårt samhälle, vår kultur, vår religion, vår värld, från alla människor. Jag mår uppriktigt dåligt av att se orättvisan som pågår varje dag runt om i vår värld. Hur ska en man orka att leva här, visst kan man bli hårdhjärtad och sluta bry mig, men det vill jag inte. Men uthärda orättvisan orkar jag inte heller.

Gud, jag ber dig. Ta över "min" skuta. Den har aldrig varit min, och kommer aldrig bli min. Den är din helt och fullt. Men än en gån ber jag Dig; Ta över helt och fullt, kom in i mitt hjärta och gör mig ren och fri.

Jag såg en intressant dokumentärfilm om en filmregissör som levde några dagar i en kåkstad i Filippinerna. Precis bredvid denna kåkstad låg stadens soptipp där de flesta som bodde där i området jobbade som "scavengers", typ samlare. Varje gång som en sopbil kom stod de där på rad och väntade, ung som gammal, från barn som var 11 år till gubbar med 70 sommrar bakom sig. Det här var vid staden Manillas utkant. Det var med stor respekt man tittade på denna dokumentär. Men vad rör detta mig? Ingenting. Förmodligen så kommer jag inte träffa någon av dem som bor där borta i skiten. Chanserna är inte stora. Så varför ska man bry sig, kanske det är bättre att sträva efter en stor pension som jag hörde att en man fick idag. 150 milijoner kan han se fram emot på sin ålders höst. Kanske det är det man ska satsa på, då kan jag ju gå där och vara helt självupptagen och bara spela gitarr dagarna i enda och inte bry mig om någon eller något. Vad skönt det skulle vara.... eller?............ Ironi är någonting som jag hoppas att du som läser detta förstår dig på. Visst är det sjukt? Vilka klyftor. Från en man som nästan inte äger någonting, för att sedan byta kanal och få höra om en annan man som kommer att leva i total lyx resten av sitt liv, med så mycket pengar så att han inte vet vad han ska göra av allt. Sen skyller vi på att regeringarna i dessa länder, som äger fenomenet "extrem fattigdom", är själviska och gör ingenting för att lösa situationen, efter det att vi har huggit in på efterätten förstås. Och vad kan vi göra? Ingenting? Jag tror att vi måste säga ifrån. Våran regering är folkvald och representerar det svenska folket. Dig och mig alltså. Jag säger: Låt oss sluta oss samman och sätta press på våran regering så att de sedan sätter press på u-ländernas regeringar så att de förstår att det inte är ok att behandla sina medborgare som djur. Så om vi ,som det svenska folket, vill detta måste vår regering ta upp det!!

Ett litet revolutionärt inlägg. Var med du också och var en revolutionär!

Peace

Sånt som borde va bra är inte bra och det som kan va lite sämre är bättre än det som är värst

Saker och ting blir nog aldrig som man har tänkt sig. Saker och ting kommer nog aldrig att bli som vi vill heller. T.ex om vi ser på våran värld som är så underbart vacker och fantastisk där människor får äta sig mätta varje dag, där de har en säng att sova i, ett tak över sängen, en familj som älskar en, där fred råder, kärlek mellan människor sprids. Helt enkelt en underbar värld att leva i........... för typ 20% av världen befolkning. Och de här 20% blir ju aldrig nöjda heller, "mycket vill ha mer", tyvärr så är det så. Men vad det så här vi ville ha det från början? Jag tror inte det. Jag tror ingen vill se barn dö av svält, eller av en sinnessjuk sjukdom som malaria, som enkelt kan nästan utrotas utan större kostnader! Eller aids, som med undervisning och bromsmedeciner kan rädda liv. Jag tror ingen av ossmänniskor vill detta, men ändå sker det. Tänk om vi kunde aplicera tänket: "Tänk om det här hände mig" i våra huvuden och framförallt i våra hjärtan, då skulle vi kanske vara med öppna för sådana här frågor, eller bli mer ödmjuka inför dem.

Jag satt och chattade med en gammal barndomsvän och jag sa typ att "vissa saker är alltid bra, medans vissa saker blir aldrig bra", bara på skoj igentligen. Då kontrade han med den klockrenaste kommentaren: "Sånt som borde vara bra är inte bra och det som kan va lite sämre är bättre än det som är värst". Jag har aldrig tagit min vän för en riktigt smart kille, men efter denna kommentaren får jag nog tänka om. För antingen förstod han precis vad han menade, eller så fick han in en lyckoträff. Men är det inte precis så här det är som i detta citat. Fundera, meditera och filosofera lite över detta citat från min underbara vän! Jag vet att jag behöver göra det.

Och en annan sak: "Did you give the world some love today baby?"

Peace

Den mest idiotiska handlingen som kunde leda till de mest förödande konsekvenserna....

Idag höll jag på att elda upp mitt hus(inte med flit), och ni som känner mig vet att jag kan skoja friskt om olika saker. Men jag höll faktiskt på att elda upp mitt hus idag, på riktigt. Det var "by far" den hemskaste upplevelsen som jag någonsin varit med om. Jag önskar att jag kunde varit lite smartare och inte torkat ved på våran vedspis i köket. Det säger sig själv, efter ett tag tog det eld. Jag stod i duschen när det hände. När jag var klar hörde jag hur det sprakade konstigt där nere, jag trodde det var hundarna som tuggade på en vedpinne, men jag vågade inte chansa, med tanke på att det luktade rätt mycket rök. Så när jag kom ner så stod lågorna ca en meter upp. Så vad skulle jag göra.... Jo, fyllde en stor kastrull med vatten och hällde det på elden, och till min stora glädje så dog nästa hela elden. Efter två kastruller till var det bara glöd kvar. Jag slängde ut all ved på verandan (som är gjord av trä) och släkte glöden med vatten. Hade elden startat en kvart senare så hade jag haft ett nedbränt hus och två innebrända hundar på mitt samvete, och det hade inte varit roligt. Så jag tackar dig Gud att man lär sig något nytt varje dag, för idag hade jag verkligen änglavakt, vare sig du tror på änglar eller inte. Det var därför, mina kära vänner i PK, som jag for hem. Jag orkade inte vara kvar bland så mycket folk efter vad som hade hänt. Det var också därför jag luktade så mycket rök. Säg det till alla ni träffar som tittade konstigt på mig ikväll, hehe. Jag har inte börjat röka, även om jag kanske hade behövt röka på lite för att dämpa oron, hehe. Men seriöst, jag har nog alldrig varit så rädd i hela mitt liv som i dag. Man är verkligen liten när allt kommer omkring.

Tack Gud än en gång. Hjälp mig med allt....

Det handlar inte om mig!

Igår var jag och ca 40st andra på en samtalskväll i kyrkan, om just församlingen, och hur vi vill att församlingen ska vara. Det var väldigt gott, och roligt att höra hur alla önskar att det skulle vara. Det vart väldigt mycket om typ att församlingen ska vara en inkluderande gemenskap, kärleksfylld, Jesus centrerad och mycket annat. När kvällen nästan led mot sitt slut så sa en att det blir ju väldigt svårt att genomföra de här önskningarna. Och jag var väl beredd att stämma in i det. Sen senare när vi bad så kom jag på det som jag har förespråkat så många gånger förut! Det handlar inte om oss, vi ska inte ställa om och börja älska mer i vår egen kraft. För vi kan inte bara börja älska människor "utan anledning", jag tror ingen människa kan göra det. Det är svårt. Och skulle vi ställa om och bara började leva så här så tror jag att väldigt många skulle bränna ut sig, eller att andra människor skulle känna väldigt mycket skuld känslor. Nej, det handlar inte om mig, eller dig, eller att vi ska förändra. Vi får va med och förändra, men de stora förändringarna gör Gud, och först förändrar Han våra hjärtan för att vi ska kunna leva som vi önskar. Allt handlar om Gud, allt handlar om Jesus och vår relation med Honom. För genom den relationen blir vi förvandlade i både kropp och själ. Vi kan inte gå i vår egen kraft och tro att Gud ska välsigna oss! Men om vi böjer oss inför honom som har all makt och i ödmjukhet bjuder in honom att gör sitt verk, då kommer Gud göra sitt verk i Sala, då är vi bara Hans verktyg som Han använder. Och kraften och glädjen kommer då från honom så att vi kan leva i våran vision om församlingen.

Levande församling, eller överlevande församling

Ojojoj, det var ett tag sen jag skrev någonting här. Det kan bero på bristande inspiration, brist på tid, eller bara ovilja. Det har hänt en del i mitt liv sen jag skrev här sist ock. Jag har slutat att prata "flytande" västgötiska och talar nu det urgamla Sala målet. Dock är jag övertygad att min dialekt inte är så präglad av västmanländskan, men sen tror jag också att höns var skaldjur när jag var lite så jag vet inte riktigt. Ibland kan mycket bli väldigt ut-och-in.

Idag var jag för övrigt på en väldigt bra gudstjänst i pingstkyrkan i Sala. Hanke Joneklav predikade om "Drömmen om församlingen", och gjorde det på ett enastående sätt. Gud använde honom verkligen denna förmiddag. Och han sa e sak som jag vart väldigt glad över, typ så här: "Jag (Hanke) vill inte vara en begravningsentreprenör, jag vill inte vara med och begrava denna församling på ett fint sätt." Och sen sa han hur han ville vara med och nå Sala, vårt kära Sala! Åå, jag gillade det skarpt, för det var just det de var, skarpt alltså. Och tänker jag på mer så är det ju så att dagens pastorer är ju inte några som arbetar för en församlings tillväxt, utan för en församlings överlevnad. Nu hårddrar jag detta, jag vet att det finns många levande, goa och växande församlingar i vårat vackra land. Men jag skriver av de upplevelser och erfarenheter jag har av församlingar i min närhet, eller de jag har kommit i kontakt med. Tyvärr. Men ofta har pastorn så mycket att göra så att det är svårt nog att driva en församling. Att ha den på drivfart är en framgång, att ha den på tomgång är inte någon dålig bedrift. Men många församlingar har backen i, Varför?! Jag tror att det har att göra med att pastorn inte hinner med att tänka framåt, inte hinner med att tänka på hur vi ska nå samhället där vi bor och lever. Men det kanske inte är hans uppgift heller, eller? Vi är ju alla med i församlingen, och pastorn har ju inte ensamrätt på kontakten med Gud. Nej, Gud talar ju till oss alla, Gud kallar på oss alla. Så kanske det ligger på oss att söka Gud och söka Hans vilja med våra liv och vårt samhälle. Du och jag kan göra skillnad, din pastor också, men han har så mycket annat att stå i.

Ibland känns det som om vi är kristna bara på söndagen och sen går vi med dåliga samveten till kyrkan och blir förlåtna och uppmuntra att sedan vandra bort från Guds ansikte igen. Och den enda som lever rätt och riktigt är pastorn i församlingen. Men det är ju helt barrockt(ett uttryck som jag och några till använde på högstadiet för att markera att någonting är fel, hehe). Hur ska det då gå för församlingen. Jo, bakåt. Vi måste hela tiden söka Gud. Med uppriktiga hjärta falla ner på knä i våra sovrum, eller vart som helst för den delen, och be till Herren att visa sig för oss, visa din vilja för mig, dig, alla oss. Alla har vi olika uppgifter, så be Gud att visa din uppgift för dig. Precis som Jesus säger är församlingen som en kropp. Alla delar behövs, och en fot kan inte säga att: "Jag vill inte längre vara fot, jag vill vara njure", det funkar inte så. Så var dig själv, försök inte att härma någons beteende, eller efterapa någon som är "häftig", det är inte du! Du är den du är, du är den Gud har skapat dig till: Värdefull och värd att älska! Och en sak till gällande en kropp är att när en kroppsdel lider, lider hela kroppen. Jag har just nu ont i min nagel (för att jag är förföljd av ett jobbigt nagelbitarfenomen som jag jobbar på att avveckla) och min kropp är inte helt i harmoni för att en lite sketen nagel på min tumme är så kort att den värker. Om du mår dåligt påverkar det kroppen!!! Jag önskar att vi skulle leva i en sådan kärleksfull gemenskap i församlingen, så att man kunde säga att man älskade alla som syskon, och kunde dela hela livet med två eller tre stycken där. På så vis kunde kroppen få hjälp att må bättre! Och hjälpen kom inifrån kroppen, församlingen.

Mycket älskar jag tanken på församlingen, visionen om hur den fungerar, och borde fungera. Så låt samtalet fortsätta!! Hjälp mig och oss andra som älskar tanken på församlingen genom att göra din röst hörd i din församling där du är! Nu har jag skrivit många ord. Och som allt annat när det gäller Gud och undervisning om Honom: Pröva det! Är det inget att ha, kasta bort det. Men finns det en gnutta av sanning, eller förstånd, så ta till er det!

God natt ifrån Skälby-slätten
er Jonathan
peace n' love

En farlig man med känslor....

Hur skulle våran värld se ut om vi var styrda av våra känslor? Hur skulle vårat samhälle se ut? Det finns ett enkelt svar på detta: Se hur vårat samhälle ser ut idag! Se på dig och mig som så ofta är styrda av känslor! Det mesta handlar om våra känslor: "Uppfyll dina drömmar", "Tio sätt till bättre sex", "Hur du tjänar mycket pengar på liten tid". Som jag ser det så är våra känslor väldigt självcentrerade i den bemärkelsen att jag vill ha/åtrår han/hon/den/det för att må bra. Men när vi fått det vi ville ha så upptäckte vi att vi ville ha mer. Alltså vi är styrda av våra känslor som kör oss ner i ett dike vi inte kan ta oss upp ur, ett plats i oss själva där vi inte ville vara. En paradox, en ond cirkel. Dvs att vi människor är själviska i våran natur om vi ser hur vårat samhälle ser ut. Om du inte håller med så får du gärna visa vart du lever, och hur din omgivning ser ut. Jag skulle bli väldigt glad över ett sådant bevis på att jag har fel! Nu generaliserar jag.

Ikväll så såg jag en underbar actionfilm hemma hos Josef "Batman Begins", och en fras fastnade jag väldigt mycket för, och den löd ungefär så här: "Du är inte vad du har inom dig, du är vad dina handlingar gör dig till". Det är en väldigt intressant fras! Det som att säga: "Det är ju tanken som räknas". "Jag hade vatten men jag gav det inte till den som törstade ihjäl brevid mig, men jag ville, det är ju ändå tanken som räknas". Du kanske vill väl innerst inne, men vi andra känner dig av dina gärningar. Vi lär känna dig genom hur du beter dig, hur du uppför dig. Och på tok för många av de jag känner är styrda av deras känslor, så att de handlar efter vad deras känslor säger dem. Och vad handlade ens känslor på tok för ofta om, jo: självcentrering, hur jag själv ska må bra.

Jag har upptäckt att jag är en farlig man. En MYCKET farlig man! Inte för er, men för mig själv. Jag är för ofta styrd av mina känslor, blickar för ofta på mig själv, mitt eget. Söker för ofta på fel sätt att tillfredsställa mig själv. Och det baserat på mina känslor, och det mår jag dåligt av. Så har jag det! Någon som kan hjälpa mig!? Hehe... Alla har vi olika kors att bära.

Men mer och mer har jag upptäckt den sanna vägen till tillfredsställelse. Och det är: "Skadeglädjen - Den enda sanna glädjen!!". Har du hört det förut? Nej skadeglädjen är inte den enda sanna glädjen, jag tycker synd om dig om du känner så! Nej, som jag och några andra som samtalade om detta tycker vi att den enda sanna glädjen är att ge ut villkorslös kärlek till människor utan att räkna med att få till baks! Gratis är gott!! Att se andra istället för en själv! Att lyfta blicken och se vad som finns utanför en själv. Wow! Har du aldrig prövat det så är det ett hett tips!! Att börja leva ett liv som baseras på kärlek till människor, där hat och ondska är utplånat av kärleken.

Paulus skriver i bibeln: "Visa mig din tro utan handlingar, så ska jag visa dig min tro i handlingar", typ så står det. Gud älskar oss för dem vi är, ja! Villkorslöst! Han älskar inte oss för det vi gör, utan för dem vi är! Men Han älskar alla människor, inte bara vi "kristna"! Så hur kan vi visa för andra att de är inneslutna i Hans kärlek? "Vi ber att Gud ska uppenbara det för dem", nej nej nej nej nej!! Vi måste leva ett liv som speglar Hans kärlek, vår tro måste få konsekvenser genom vår tro på och relation med Jesus Kristus och genom att läsa om honom i Ordet! Kom igen nu! Sluta vara så svenska och ta kontakt med människor! Och sluta fördöm de som inte vet något annat sätt att roa sig än att supa sig fulla! De är Guds älskade de också, men många av dem vet inte om det!!

Nu är min predikan här på min blogg klar... Precis som allt annat så måste detta prövas, och kompletteras av de som känner till sanningen. Jag är en som söker den för att bli den fria skapelse som jag var skapad till att vara. Om du vill vara med och förändra världen så hör av dig, jag klarar inte detta på egen hand, inte du heller, vi måste vara fler som ber, stöttar och tar hand om varandra, kompletterar varandra! Gud välsigne dig!

Det är dags

Varje dag så dödas, misshandlas eller sätts det kristna människor i fängelse, bara för att de, enligt deras regering eller omgivning tror fel.
Varje dag så dödas, misshandlas eller sätts muslimska människor i fängelse, bara för att de, enligt deras regering eller omgivning tror fel.
Varje dag så föds nytt hat mellan oliga folkgrupper och religioner, hat som är obotligt.
Hur kan människan hata så mycket, när tar det slut, när inser vi att man kommer ingenstans genom att hata sin medmänniska? Hat föder hat, och vi människor är skapade för kärlek, det finns inte plats för kärlek i hat. Så snälla du, försona dig mot hatet. Ta tag i det som inte står rätt till mellan dig och din medmänniska, ni är skapta för att älska varandra inte för att vara ovänner, eller hata varandra! Vi längtar alla efter en bättre värld, men dit kommer vi inte genom att utrota terrorister eller kriga i Guds namn, eller be Gud att Han ska göra världen bättre!! Nej den världen kommer genom våran egen försoning med oss själva och Gud, den kommer genom att du och jag lyfter våra feta rövar upp ur den soffa som vi har sjunkigt allt för djupt i och säger STOPP! Säger att vi går inte med på att världen ser ut sim den gör, säger att jag går inte med på att en åtta åring ska sy mina kläder istället för att gå i skolan, säger att det inte är acceptabelt att människor dör i aids när bromsmedicinen medicinen kostar 3kr st. Kom igen! Vi är alla samma kropp, inte bara vi ”kristna”, som för övrigt kanske skapar mest problem här i världen! Alla har vi samma ursprung, stena gärna mig om du är nazist för att jag säger så, men det är sant. Adam och Eva, det är min och din och alla i Indiens stamfader. Så nästa gång du träffar en människa från Afrika eller Sydamerika kan du säga: Vad gott och se dig broder/syster. Det börjar med att du säger stopp, det börjar med att rikta din blick från dig, ut mot världen.
Jag kan avsky denna självcentrering som är, och jag talar lika mycket till mig själv, för jag är en riktig egotrippat idiot som för det mesta tänker på vad andra ska tycka och tänka om mig om jag gör det ena eller det andra. Jag är centrum i mitt eget liv, så nu har jag sagt det, det är nu officiellt. Nu kan ingen av er skriva en annonym kommentar där ni kritiserar mig för att jag dömer dig. Jag har redan dömt mig själv, jag vet vad mitt problem är, och det är mitt kors att bära. Men jag vill se en bättre värld. Det är inte försent, vi kan göra någonting åt det, om vi gör det tillsammans, vill du det? Eller är du så bekväm att du inte vill göra något....................... har du medvetet valt att titta bort......... har epatin nått ditt hjärta också...... Jag ber att det inte är så. Du är så otroligt viktigt så du måste vara med! Vi har alla en uppgift, inte att berätta om Jesus för alla utan att förlösa alla i Jesus Kristus. Att berätta har för många gjort, men utan hjärta för människorna.... Att förlösa människor i Kristus innebär att ha ett hjärta för dem, leva med dem, känna ansvar för dem och deras välmående! Därefter så får de reda på vad det innebär att Kristus lever i och genom människor för att du fanns där för honom/henne. För alla ÄR vi ett.

”Alla mänskliga varelser tillhör en
kropp eftersom alla från början kom
ur samma väsen. När tiden drabbar
en lem med smärta, så kan de andra
inte förbli stilla”

- Sadi
persisk poet


Amen......

Tankar....

Det är lustigt hur vi människor fungerar. Även fast vi verkar stora och starka så är vi alla väldigt små, ingen har någonsin vuxit upp, alla är vi barn. Vi kommer aldrig ifrån behovet av att ha en mamma vars famn man kan krypa upp i. Vi är alla i så stora behov av bekräftelse, vi är alla i så stora behov av kärlek. Vi behöver kärlek för att fungera riktigt, får vi ingen kärlek så dör vi. Vi dör kanske inte fysiskt alltid, men känslomässigt och psykiskt. Kärlek är lika med liv. Att älska är kanske den största gåvan Gud har gett oss människor. Varför är vi då så hårda mot varandra, varför älskar vi inte varandra, varför blir vi så upptagna av denna världs bekymmer så att vi glömmer bort att älska. Kärlek är starkare än hatet, kärlek bryter alla ondskans band. Detta är vad den onde vill hålla oss borta från, att älska. För när vi börjar att älska varandra på riktigt så finns det ingen gräns för vad Gud kan göra, bara vi är öppna för Hans kärlek. Vi pratar ofta om att ta emot Jesus i våra liv, men det måste bli ett stop på det nu, nu har vi tagit emot honom tillräckligt. Nu måste vi ge ut Jesus! Vart är du som vill gå den smala vägen, vart är du som lider för hur världen ser ut, vart är du som vill riskera allt för att vinna allt? Det är dags, vi måste handla. Det kan inte fortsätta som det gör! Jag skäms för att kallas en kristen, för kristna gör mer skada än nytta här i världen. Vart är ni som älskar Jesus mer än att kallas en kristen. Vi måste börja älska våra medmänniskor, familjer, församlingsmedlemmar, grannar, politiker, uteliggarna, alkolisterna, alla som är i behov av kärlek. Det är vad den Jesus som jag tror på skulle ha gjort!! Tror du också på honom?


Jag vill lära känna Jesus...

Andas ut...

Nu kan jag andas ut... Igår gick Herrljunga SMUs melodifestival av stapeln, och det gick bra.. Det har varit så otroligt mycket inför denna tillställning, men nu är det över... Så nu ska jag gå och hyra en film och gå hem och softa och äta godis... hehe!! Här är mitt och Philips bidrag: http://youtube.com/watch?v=-2zIg7eoqVw.

Guds frid allesammans

1 Klass!!

Wow! Idag bokade jag tågresa från Sala till Herrljunga den 27 Maj. Och jag upptäckte att 1 Klass biljetten kostade bara 202 kr! Wow!! Det roligaste var att 2 Klass biljetten var 40 kr dyrare! Haha, så som den lyxiga unga vuxna som jag är så bokade jag självklart 1 Klassens biljett!! Jag har aldrig åkt 1 Klass, hehe, det ska bli skoj!! Gratis kaffe och internet finns har jag hört! Weeii!

Annars har det varit ett underbart väder idag, solen lyser och jag går utan jacka! Fett skönt, hoppas att det håller i sig!! På lördag morgon kl 06.53 så ska våran konfagrupp åka till Stockholm, det ska bli fett kul! Till tjejernas största glädje är att det blir nästan 10 timmars shopping! hehe, Extas!

Jaja, man mår bra när det är bra väder har jag upptäckt, tack Gud för solen!

Amen

Tillbaka i Herrljunga.

Det känns rätt tungt om jag ska vara ärlig, inte att vara tillbaka och träffa alla igen, nej. Utan att veta att det är väldigt mycket som ligger framför en. Det händer otroligt mycket, saker som jag har ansvar för. Det kan kännas jobbigt, speciellt när saker och ting inte går som det ska, inte för att det har hänt ännu, men det vet man när allting händer. En bra låt som beskriver lite hur jag känner skulle vara U2's Where the street have no name. hehe.. Annars så har jag haft en härlig veckas ledighet i Trysil med mina goa vänner från Sala. Det var väldigt skönt att komma bort från verkligheten, det behöver man ibland. Men det får inte alltid vara så, verkligheten är där vi lever, inte i en fantasivärld. Men som sagt, ibland behöver man fly till sin ”fantasivärld”/”bort från sitt sammanhang” så att man kan hämta ny kraft och ork.

Jag har upptäckt att jag inte tycker om att ta så mycket ansvar. Även att jag tycker väldigt mycket om att vara spontan, spontana möten med människor älskar jag. Kanske jag valt fel yrke, Haha!! Nej, jag älskar nog att vara ungdomledare, att få vara barnsligare än mina tonåringar är så roligt! Fast de tycker att jag är pinsam, men ändå så vill de nog att man ska vara så! hehe! Det är det som jag älskar med ”ungdomlerdaryrket”, alla dessa möten med människor, att få leva ut sin tro, och berätta om in tro för ungdomarna! Precis som alla vi är kallade till att vara, oavsätt om man är ungdomsledare eller inte.

Illa fett! Jag har köpt biljetter till Hultsfred! Jag ska åka dit med en organisation som heter Street Church. Där ska vi hjälpa människor, dela ut vatten och prata om Jesus! Wow! Kommer bli hur fett som helst!! Där är det verkligen praktisk tro som gäller, tror jag.. Jag har ju inte varit där förut!

Var glada i Herren. Lita på Honom när livet är jobbigt, för när det är som tyngst formar Han oss som mest. Var ödmjuka mot varandra, tala inte illa om din vän, det är det sista som vi behöver av på våran jord; ännu en som talar illa om sin vän/ovän. Nej, tala istället gott om de som inte tycker om dig, krossa hatet med kärleken!! Det är den vägen som vi måste gå, det är den ända vägen som håller!! Den är smal, svår att gå på och man faller ofta av den, men den vägen lönar sig alltid i slutändan.

Guds frid bröder och systrar, vänner och ovänner!
Guds frid.....

Predikade!

Jag predikade i söndags! Vill ni läsa utkastet så kan ni läsa min dagbok på Crossnet, användare: Knutte2k. Eller skicka en kommentar och en mailadress så skickar jag det som dokument!!

Nu ska jag gå och köpa mig en rundsticka, så att jag kan sticka en feeet mössa!!

peace out!

Sjukt bra artist!

Alla ni som verkligen gillar typ U2, Sigur Ros, Coldplay och liknande band måste verkligen spana in artisten Phil Wickham!!! FET bra! Han är en grymt bra kristen artist som verkligen har fokus på rätt ställe!! Så gör som jag, upptäck Phil Wickam!!

Peace

Mariannelund....

Just nu så sitter jag på min systers rum och lyssnar på Steven Curtis Chapman. Hon läser sin läxa och jag skriver ett inlägg till min blogg. Jag har ledig helg och hälsar på min syrra här på Marre.. Det är väldigt annorlunda mot när jag gick här.. Det känns som om det var igår jag gick här.. Hmm... Allt har väl sin tid som det står i predikaren.. Men det är väldigt gött att komma tillbaka och träffa och samtala, med framförallt, lärarna. Jag ska träffa en lärare senare idag, vi ska sätta oss ner och samtala, det ska bli väldigt gött! Vi skulle alla behöva samtala mer med varandra!! Inte bara prata “skit” (*med glimten i ögat), utan verkligen sätta oss ner med en kopp te och samtala om livet, Gud, vardagen, hjälpa varandra med det samtalet, låta samtalet leda någonstans. Ofta så pratar man med varandra och sen så går man därifrån och allt som man pratat om bara rinner av en. Det är inte så viktiga saker. Men så MÅSTE det finnas både och. Ibland så behöver man bara prata “skit”. Tänk vad otroligt tråkig världen skulle vara om man bara var seriösa hela tiden, typ som om det var förbjudet att se på Monty Phyton (typ de roligaste!!) hehe..

Men det är gött att leva hörrni!! Fy vad Gud är god, tänk att Han har gett oss glädjen, Han vill att vi ska umgås och skratta tillsammans. Ååh, så gött! Hehe... Man blir som varm i hela kroppen, jag iallafall, när man tänker på hur god Gud är, hur mycket gott Han har gett en. Och man kommer liksom med en förväntan att Han ska ta hand om en, liksom leda ens vägar. Genom både glädje och sorg. I nöd och lust, hehe... Lyckan kommer lyckan går, Gud förbliver fader vår. Den bönen har en djupt teologisk innebörd. Den innefattar allt i några enkla meningar! Ofattbart!! Haha!
Tänk ändå, att få lägga ens liv i Guds händer och lita på att Han har allt under kontroll! Att liksom, allt man går igenom så har man frid i hjärtat, fast det kanske är stormigt runt om kring. Det är nåd!! Att bara veta att Gud är med, inte något känslofjantigt, utan ha vetskapen att Gud är med! Det är nåd... hehe!

Aja, Gud är god, och stor! Halleluja!!

Nej nu säger jag amen!

amen....

Tre på en gång!

Tja.. Det har varit lite dött på min blogg det senaste, men jag har inte slutat skriva, nej. Jag har bara inte publicerat det jag har skrivit! Men nu har jag lagt upp det som jag hade tänkt att lägga upp. Det vart tre inlägg på en och samma gång, alla skrivna olika tillfällen i februari. Aja, håll till godo!!

Guds frid!

När ska vi vakna!!!

Detta skrev jag igår kväll 25/2 kl. 23.45..

Jag har precis sett klart filmen Human Trafficing.... Den handlar om sexhandel, och kvinnor som importeras från östeuropa till USA för att där tvingas att jobba som sexslavar, eller prostituerade. Jag blir så arg!!! Vilka människor kan vara så känslokalla!! Hade jag använt svordomar i mitt språk så hade jag sagt alla kända svordomar som jag kan på en och samma gång, mot dessa män!! Man mår så otroligt illa... Fatta att vi människor kan behandla varandra så!? Vad är det för värld vi lever i!?? Vad gör vi åt vår värld?? Och det mest irriterande är att vanliga människor åker till Filipinerna, Vietnam, Thailand osv. och sköper sex. VANLIGA MÄNNISKOR! Det kan vara tandläkare, bilmekaniker, din granne... Kom igen nu... Har vi inte nått botten snart, när ska vi som kristna ta tag i våran värld.... När ska vi ta den kallelsen som du och jag har fått på allvar.?? Det har varit dags nu länge, men snart går det inte längre... Vi måste reagera!! Vi måste göra en skillnad, vi måste börja älska, börja söka Gud! Och börja älska över de gränser som vi har satt upp som bekvämlighets-zoner.. Vi kristna blundar medans världen går under... Vad hände med förvaltarskapet som Gud gav oss?? Tänk om det fanns en brand, en Guds eld i våra hjärtan, tänk.... Det kristna livet är mer än gardiner i kyrkan, är mer än om han eller hn sjung falskt i gudstjänsten, är mer än söndagar....

Jag ber om frid Gud... Har svårt att hitta den... Men tack för din nåd.. Gör mig till en mer älskande människa, så att jag kan få vara med att förrinta hatet med kärleken... Amen....

Vem är du?

Det här skrev jag efter jag hade ett en film som heter: Samtal med Gud, den 17/2..



Till Jesus...

Jag trodde jag kände dig, man jag hade fel
Jag trodde att jag visste vem du var och hur du var, men jag hade fel
Du möter mig på nya sätt hela tiden,
du har en doft som man aldrig tröttnar på
Jag hade placerat in dig i ett fack, men du har sprängt dess gränser
Förr var jag nöjd med att tro på dig, men jag måste ut leva dig
För du har rört mitt hjärta som ingen annan har
Hur kan du vara så mångsidig, så stor och helig, men ändå älska mig
Hur kan jag vara värdefull i dina ögon när jag har behandlat dig så illa
Du som gör allting nytt, gör ditt verk i mig, förnya din skapelse
Ge mig av ditt vatten, släck min törst, var min Gud....

Jag har bedragit dig med så många andra
Jag förtjänar inte ens att knyta dina skor
Jag är likt en som ljuger för sin man, en bedragerska
Men ändå vill du fullfölja vårat äktenskap



förlåt....

Suckan.....

Detta skrev jag den 1 Februari...


På väg hem till Sala. Jag sitter och lyssnar på Sigur Ros och tänker på det jag har läst i den boken av Brian D. McLaren – Kristen på nytt sätt. Det är en väldigt bra bok, beskriver en pastors kamp genom tvivel i tron tankar. Det väcker en del tankar hos mig också, jag har tvivlat en tid, känt mig som en hycklare när jag berättar om Jesus för min ungdomar. Man förväntas att leverera Guds sanning, men man har tappat tråden till Gud. Att lyssna till denna musik och fundera på livet och tvivlet väcker en del känslor som är svåra att beskriva...... man känner sig tillbakahållen, någon som håller en från att bli fri..... Man vill lyfta upp mot skyn, men man är fastknuten i marken. Det blir lite som en panikkänsla, man vill o vill o vill, men kan inte.... trampar vatten på ett och samma ställe hela tiden... Vad ska man göra..?

Man kan bli så trött på det kristna, de som har så mycket åsikter, men som inte lever som Jesus lär. De som bara vill bejaka sitt eget, och inte öppna upp för förändring. Man vill bara där ifrån... Låsa in sig någonstans och bara vara. Inga människor som tycker och tänker åt en, utan bara en själv och Gud.

Men alltså, vad menade Jesus om att göra alla mäniskor till lärjungar? Det tycker jag låter som om man måste våga ta kontakt med människor och våga öppna upp gemenskaper, dela hårt knutna gemenskapsband för att inkludera nya människor, måste våga älska sådant som som förmodligen inte kommer att älska oss tillbaka, iallafall inte till en början. Varför är människor så rädda........??

Befrielse!! Människor idag skulle behöva att bli befriade!! Befriade från rädlsa, från människo-fruktan, från apati, från likgiltighet, från högmod. Befriade till kärlek och trygghet, befriade till längtan efter en bättre värld.

Pianistens ny kläder..

Våran kära pianist har nu lite nytt i sin garderob, hehe!! Jakob, som han heter, fick som julklapp av mig och Alexandra (vår alt sångare) en shoppingrunda med oss. Han är en helt underbar människa, han är den han är och bryr sig inte så mycket om vad andra tycker och tänker om honom (framförallt hur han ser ut) hehe! Fruktansvärt bra!! Men vi tyckte att han borde förnya sin garderob lite, och inte spendera hela sin lön på hårdrocksplattor... Så idag har vi var vi och shoppade!! Jag och Alex var smakråd, fett kul!!

Men när man är i sånna affärer så är det svårt att inte shoppa själv. Ibland så får man dåligt samvete för att man kanske tänker för mycket på hur man ser ut.. hmm... Men det är ju så fruktansvärt roligt! jaja.. Livet är inte lätt, hehe.. Man kan känna sig lite fåfäng, och det vill man inte göra... hmm... Men jag köpte ett par rättvisemärkta jeans på halva rean så det var ju bra iallafall.. hehe..

aja!!

PEcae Out!

Grundproblemet i vårat samhälle tror jag beror på att vi är nöjda. Vi vill inte ändra oss för vi har det bra. Vi har prylar upp till halsen och säger att Gud har “välsignat” oss. Så börjar vi umgås med våra prylar istället för Gud, sen så börjar vi umgås med våra prylar istället för människor, sen så börjar vi umgås med männikor genom prylarna. Vi blir mer och mer beroende av materiella ting, saker som “underlättar” våran vardag. Nej, jag tror inte att det är den välsignelsen som Gud ville för oss, Han som vill gemenskap och kärlek. Han skapade ju oss inte som robotar som bara gör som Han säger. Han ville ju att vi skulle umgås med honom, älska honom av fri vilja. Istället umgås VI med saker som inte har fri vilja. I vårat samhälle har vi en stor brist av gemenskap, människa mot människa, öga mot öga. Vi håller på att förlora våran sociala kompetens. Och hela tiden tänker vi att om jag skaffar en till pryl så kommer jag att må bra. Men sen går det ett tag sen så måste man ha en ny pryl för att må bra. Vi spenderar så otroligt mycket pengar på oss själva när vi skulle kunna leva på minst hälften av det och ge bort hälften till människor som behöver det bättre. Jesus pratar om fattiga och att vi ska hjälpa de som är dem minsta, men vi ser inga fattiga för vi tror att det innebär en brist av pengar och prylar. Visst finns det sånna, men är vi alla inte fattiga? Fattiga på relationer? Fattiga på Gud? Behöver vi inte varandra? Jo!!!

Jag önskar att alla skulle leva utan en TV för minst ett halvår. Jag tror att de flesta skulle uppleva sig själva fattiga och ensamma om de inte hade TV. Flera som jag har pratat med som jag uppmanar att slänga ut TVn säger till mig att de inte skulle klara det, för de måste ju se vissa program. Åke Green sa att: “Homosexualiteten är en cancersvullst på vårat samhälle”, jag säger att vårat beroende av prylar och häftiga saker är en cancersvullst på vårat samhälle. Tänk om alla stängde av sin TV och började umgås med varandra. Att skita i Lost eller Idol en kväll och istället åka hem till en god vän och umgås (om vi har några goda vänner kvar).

Varför har vi så svårt med nära relationer? Är vi rädda för att bli sårade? Det vore en logisk förklaring om inet annat, för en maskin kan inte såra ens känslor som en människa kan. Men jag vill inte leva hela mitt liv bunden till en pryl och gå miste om den kärlek som finns mellan goda vänner, jag vill inte gå miste om att ge ut av mitt välstånd till mindre behövande. Ibland så vill jag bara slänga ut allt vad jag äger, sälja det och ge till de fattiga, precis som Jesus säger till den rike mannen i evangelietexten. För jag är en rik man, på tok för materiellt rik. Men ändå så hejdar jag mig och går för ofta min egen väg.

Gud förlåt våran frånvaro, vår frånvaro från Dig... Fräls oss från sakerna som äger oss. Hjälp oss att leva för varandra och inte för vår TV. Hjälp oss att släppa taget om våra liv som du har lånat oss, hjälp oss att lämna tillbaka våra liv till den rätta ägaren: Du..... Käre Gud, hjälp oss som lider så mycket. Amen

Roligt roligt, helt i min smak! (Har rätt barnslig humor) Hehe

Kristen, varför?

Vad är det för skillnad på kristna idag och icke-kristna... Vad gör oss kristna så otroligt speciella jämfört mot "vanliga" människor? Är det för att vi har t-shirtar med kristna budskap på, eller våra armband med förkortningar som visar vad vi tror på, eller fisken på bakluckan på vår bil, som för övrigt är ett tecken som bara vi kristna vet om. Vilken bra religion som vill inkludera alla men använder tecken som ett visst antal människor vet om. Vad innebär det att vara kristen om det inte får någon större betydelse i ens liv. Alla människor träffas och har väldigt kul tillsammans, det behöver man inte Gud för att ha. Och ja, det finns "okristna" människor som träffas och har väldigt roligt utan alkohol. (det finns även kristna sammanhang som förtär på tok för mycket alkohol). Och att bara vara trevliga mot sina vänner har redan Jesus tatt upp i bibeln; "Även hedningarna gör det" sa han.

När man läser bibeln och ser vem Jesus är och hur han behandlade människor så är det rätt tydligt att han var på de fattigaste sida, han var på de utslagna och de utstöttas sida. Och de här ställena i bibeln verkar vara ett "horn i sidan" på oss, det verkar som att folk hoppar över dem när de läser bibeln, eller så har de inte läst bibeln och de vet inte hur Jesus var. För i predikstolen så predikas det att vi måste komma närmre Jesus och låta honom forma oss, vi måste bli mer som honom. Och på våra armband så står det W.W.J.D (What Would Jesus Do), men bara till den grad så att vi blir goda människor mot varandra, och det är inte bara. Men det här att ta hand om de som är utslagna, de allra minsta för att uttrycka vad bibeln använder för ord, de predikas det inte mycket om. Det här i Matteus 25 där Jesus pratar om hans himmelrike och vilka som ska få ärva det, det här med "den som har gjort det mot en av dessa minsta har gjort det mig", det är ju en stor del i det kristna livet.

Många människor, inte bara kristna, lever lite i depression. Och en stor del till att människor har det så tror jag att de saknar en djupare tillfredsställelse i livet. Det tror jag kan bero på våran självcentrering. Mycket idag handlar om mig, mig och mig. Jag ska ha bra hy, Jag ska klä mig snyggt, Jag jag och jag. Vi ser bara till vårat eget bästa. Men jag tror jag har ett recept på djupare glädje: Börja lev för andra. Det är vad det handlar om att vara kristen, personlig relation med Gud, sen lev för andra. Jesus säger ju det, eller gör han inte det.

Jag upplever detta jätte svårt, jag är absolut ingen bra modell för hur man ska leva, men jag vill! Vill du så kan vi göra det tillsammans.. Ibland så vill jag bara spy när jag upptäcker hur jag sätter mig själv i centrum. Jag kan tycka det är rent äckligt att jag spenderar så otroligt mycket på mig själv när det finns människor som svälter...

Aja, det är väl en last som jag och många andra får dra, men även försöka göra något åt..

Pz