Levande församling, eller överlevande församling

Ojojoj, det var ett tag sen jag skrev någonting här. Det kan bero på bristande inspiration, brist på tid, eller bara ovilja. Det har hänt en del i mitt liv sen jag skrev här sist ock. Jag har slutat att prata "flytande" västgötiska och talar nu det urgamla Sala målet. Dock är jag övertygad att min dialekt inte är så präglad av västmanländskan, men sen tror jag också att höns var skaldjur när jag var lite så jag vet inte riktigt. Ibland kan mycket bli väldigt ut-och-in.

Idag var jag för övrigt på en väldigt bra gudstjänst i pingstkyrkan i Sala. Hanke Joneklav predikade om "Drömmen om församlingen", och gjorde det på ett enastående sätt. Gud använde honom verkligen denna förmiddag. Och han sa e sak som jag vart väldigt glad över, typ så här: "Jag (Hanke) vill inte vara en begravningsentreprenör, jag vill inte vara med och begrava denna församling på ett fint sätt." Och sen sa han hur han ville vara med och nå Sala, vårt kära Sala! Åå, jag gillade det skarpt, för det var just det de var, skarpt alltså. Och tänker jag på mer så är det ju så att dagens pastorer är ju inte några som arbetar för en församlings tillväxt, utan för en församlings överlevnad. Nu hårddrar jag detta, jag vet att det finns många levande, goa och växande församlingar i vårat vackra land. Men jag skriver av de upplevelser och erfarenheter jag har av församlingar i min närhet, eller de jag har kommit i kontakt med. Tyvärr. Men ofta har pastorn så mycket att göra så att det är svårt nog att driva en församling. Att ha den på drivfart är en framgång, att ha den på tomgång är inte någon dålig bedrift. Men många församlingar har backen i, Varför?! Jag tror att det har att göra med att pastorn inte hinner med att tänka framåt, inte hinner med att tänka på hur vi ska nå samhället där vi bor och lever. Men det kanske inte är hans uppgift heller, eller? Vi är ju alla med i församlingen, och pastorn har ju inte ensamrätt på kontakten med Gud. Nej, Gud talar ju till oss alla, Gud kallar på oss alla. Så kanske det ligger på oss att söka Gud och söka Hans vilja med våra liv och vårt samhälle. Du och jag kan göra skillnad, din pastor också, men han har så mycket annat att stå i.

Ibland känns det som om vi är kristna bara på söndagen och sen går vi med dåliga samveten till kyrkan och blir förlåtna och uppmuntra att sedan vandra bort från Guds ansikte igen. Och den enda som lever rätt och riktigt är pastorn i församlingen. Men det är ju helt barrockt(ett uttryck som jag och några till använde på högstadiet för att markera att någonting är fel, hehe). Hur ska det då gå för församlingen. Jo, bakåt. Vi måste hela tiden söka Gud. Med uppriktiga hjärta falla ner på knä i våra sovrum, eller vart som helst för den delen, och be till Herren att visa sig för oss, visa din vilja för mig, dig, alla oss. Alla har vi olika uppgifter, så be Gud att visa din uppgift för dig. Precis som Jesus säger är församlingen som en kropp. Alla delar behövs, och en fot kan inte säga att: "Jag vill inte längre vara fot, jag vill vara njure", det funkar inte så. Så var dig själv, försök inte att härma någons beteende, eller efterapa någon som är "häftig", det är inte du! Du är den du är, du är den Gud har skapat dig till: Värdefull och värd att älska! Och en sak till gällande en kropp är att när en kroppsdel lider, lider hela kroppen. Jag har just nu ont i min nagel (för att jag är förföljd av ett jobbigt nagelbitarfenomen som jag jobbar på att avveckla) och min kropp är inte helt i harmoni för att en lite sketen nagel på min tumme är så kort att den värker. Om du mår dåligt påverkar det kroppen!!! Jag önskar att vi skulle leva i en sådan kärleksfull gemenskap i församlingen, så att man kunde säga att man älskade alla som syskon, och kunde dela hela livet med två eller tre stycken där. På så vis kunde kroppen få hjälp att må bättre! Och hjälpen kom inifrån kroppen, församlingen.

Mycket älskar jag tanken på församlingen, visionen om hur den fungerar, och borde fungera. Så låt samtalet fortsätta!! Hjälp mig och oss andra som älskar tanken på församlingen genom att göra din röst hörd i din församling där du är! Nu har jag skrivit många ord. Och som allt annat när det gäller Gud och undervisning om Honom: Pröva det! Är det inget att ha, kasta bort det. Men finns det en gnutta av sanning, eller förstånd, så ta till er det!

God natt ifrån Skälby-slätten
er Jonathan
peace n' love