Den mest idiotiska handlingen som kunde leda till de mest förödande konsekvenserna....

Idag höll jag på att elda upp mitt hus(inte med flit), och ni som känner mig vet att jag kan skoja friskt om olika saker. Men jag höll faktiskt på att elda upp mitt hus idag, på riktigt. Det var "by far" den hemskaste upplevelsen som jag någonsin varit med om. Jag önskar att jag kunde varit lite smartare och inte torkat ved på våran vedspis i köket. Det säger sig själv, efter ett tag tog det eld. Jag stod i duschen när det hände. När jag var klar hörde jag hur det sprakade konstigt där nere, jag trodde det var hundarna som tuggade på en vedpinne, men jag vågade inte chansa, med tanke på att det luktade rätt mycket rök. Så när jag kom ner så stod lågorna ca en meter upp. Så vad skulle jag göra.... Jo, fyllde en stor kastrull med vatten och hällde det på elden, och till min stora glädje så dog nästa hela elden. Efter två kastruller till var det bara glöd kvar. Jag slängde ut all ved på verandan (som är gjord av trä) och släkte glöden med vatten. Hade elden startat en kvart senare så hade jag haft ett nedbränt hus och två innebrända hundar på mitt samvete, och det hade inte varit roligt. Så jag tackar dig Gud att man lär sig något nytt varje dag, för idag hade jag verkligen änglavakt, vare sig du tror på änglar eller inte. Det var därför, mina kära vänner i PK, som jag for hem. Jag orkade inte vara kvar bland så mycket folk efter vad som hade hänt. Det var också därför jag luktade så mycket rök. Säg det till alla ni träffar som tittade konstigt på mig ikväll, hehe. Jag har inte börjat röka, även om jag kanske hade behövt röka på lite för att dämpa oron, hehe. Men seriöst, jag har nog alldrig varit så rädd i hela mitt liv som i dag. Man är verkligen liten när allt kommer omkring.

Tack Gud än en gång. Hjälp mig med allt....

Det handlar inte om mig!

Igår var jag och ca 40st andra på en samtalskväll i kyrkan, om just församlingen, och hur vi vill att församlingen ska vara. Det var väldigt gott, och roligt att höra hur alla önskar att det skulle vara. Det vart väldigt mycket om typ att församlingen ska vara en inkluderande gemenskap, kärleksfylld, Jesus centrerad och mycket annat. När kvällen nästan led mot sitt slut så sa en att det blir ju väldigt svårt att genomföra de här önskningarna. Och jag var väl beredd att stämma in i det. Sen senare när vi bad så kom jag på det som jag har förespråkat så många gånger förut! Det handlar inte om oss, vi ska inte ställa om och börja älska mer i vår egen kraft. För vi kan inte bara börja älska människor "utan anledning", jag tror ingen människa kan göra det. Det är svårt. Och skulle vi ställa om och bara började leva så här så tror jag att väldigt många skulle bränna ut sig, eller att andra människor skulle känna väldigt mycket skuld känslor. Nej, det handlar inte om mig, eller dig, eller att vi ska förändra. Vi får va med och förändra, men de stora förändringarna gör Gud, och först förändrar Han våra hjärtan för att vi ska kunna leva som vi önskar. Allt handlar om Gud, allt handlar om Jesus och vår relation med Honom. För genom den relationen blir vi förvandlade i både kropp och själ. Vi kan inte gå i vår egen kraft och tro att Gud ska välsigna oss! Men om vi böjer oss inför honom som har all makt och i ödmjukhet bjuder in honom att gör sitt verk, då kommer Gud göra sitt verk i Sala, då är vi bara Hans verktyg som Han använder. Och kraften och glädjen kommer då från honom så att vi kan leva i våran vision om församlingen.