Detta skrev jag den 1 Februari...
På väg hem till Sala. Jag sitter och lyssnar på Sigur Ros och tänker på det jag har läst i den boken av Brian D. McLaren – Kristen på nytt sätt. Det är en väldigt bra bok, beskriver en pastors kamp genom tvivel i tron tankar. Det väcker en del tankar hos mig också, jag har tvivlat en tid, känt mig som en hycklare när jag berättar om Jesus för min ungdomar. Man förväntas att leverera Guds sanning, men man har tappat tråden till Gud. Att lyssna till denna musik och fundera på livet och tvivlet väcker en del känslor som är svåra att beskriva...... man känner sig tillbakahållen, någon som håller en från att bli fri..... Man vill lyfta upp mot skyn, men man är fastknuten i marken. Det blir lite som en panikkänsla, man vill o vill o vill, men kan inte.... trampar vatten på ett och samma ställe hela tiden... Vad ska man göra..?
Man kan bli så trött på det kristna, de som har så mycket åsikter, men som inte lever som Jesus lär. De som bara vill bejaka sitt eget, och inte öppna upp för förändring. Man vill bara där ifrån... Låsa in sig någonstans och bara vara. Inga människor som tycker och tänker åt en, utan bara en själv och Gud.
Men alltså, vad menade Jesus om att göra alla mäniskor till lärjungar? Det tycker jag låter som om man måste våga ta kontakt med människor och våga öppna upp gemenskaper, dela hårt knutna gemenskapsband för att inkludera nya människor, måste våga älska sådant som som förmodligen inte kommer att älska oss tillbaka, iallafall inte till en början. Varför är människor så rädda........??
Befrielse!! Människor idag skulle behöva att bli befriade!! Befriade från rädlsa, från människo-fruktan, från apati, från likgiltighet, från högmod. Befriade till kärlek och trygghet, befriade till längtan efter en bättre värld.
tisdag 26 februari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar